Diamantfakta

Det finns nästan oändligt mycket att skriva om diamanter. Allt från historiska fynd, egenskaper, utvinning, färger osv är intressant. Här följer lite kortfattad och matnyttig info som kan vara bra att känna till för den som är nyfiken.

Diamanten är en ädelsten vilken består av kol (C) som utsatts för extremt hårt tryck och temperatur under en mycket lång tid. Detta kan bara ske djupt inne i jorden, drygt 16 mil för att vara specifik. Den har en hårdhet 10 på mohs skala vilket betyder att det är en mycket hård mineral,  jämfört med andra ädelstenar såsom t ex turmalin (7-7,5), ametist (7) eller granat (7-7,5). Diamanten går endast att repa med en annan diamant och den är 58 gånger hårdare än allt annat material på jorden, vilket gör den överlägsen andra ädelstenar. Korund har en hårdhet av 9 och den innefattar rubin och safir så dessa är vanligtvis de som rekommenderas för vardagsbruk, utöver diamanten.

💎

Det brukar talas om "diamantens fyra C" för att avgöra bl a värdet. Dessa är Cut, Carat, Clarity och Colour.

• Cut:  På svenska betyder "cut" slipning. Det finns många olika slipformer på en diamant och en briljantslipad är väl den som många känner till. Formen kan vara rund och en perfekt slipad briljant har rätt proportioner med 57 facetter som är placerade och uträknade att ge maximalt med återgivning av ljus i regnbågens alla färger. Hur väl stenen är slipad har stor betydelse för flera faktorer såsom t ex lyster, om eventuella inneslutningar syns, hållbarhet, värde etc. Detta graderas i fem steg: Excellent (EX), Very Good (VG), Good (G), Fair (F) och Poor (P).
  
   
  
  
  
• Carat: "Carat" betecknar stenens vikt och således dess storlek. En carat väger 0,2 gram och generellt kan en påstå att ju större diamanten är desto mer sällsynt är den. Detta innebär att diamantens pris ofta stiger tillsammans med storleken, bland annat. Det finns så kallade carat-intervaller som kan göra det lite lurigt för en icke-branschkunnig att förstå varför skillnaderna kan vara så stora. Enkelt förklarat så kan detta ses som prisgrupper där en mer sällsynt diamant kostar mer än en mer vanligt förekommande. Ungefär en diamant på 1000 väger över 1 carat i storlek. Dock finns fler faktorer som avgör värdet på en diamant (färg, klarhet, slipning) vilket innebär att en mindre sten kan vara betydligt mer värd än en större. Carat ska inte förväxlas med Karat (med K) som betecknar renheten i ädelmetallen guld.
  
  
  
  
• Clarity: GIA:s internationella system graderar diamantens klarhet eller renhet i elva olika steg. Detta betyder att "clarity" avgör hur många inneslutningar stenen har, hur dessa ser ut, samt var de är placerade. Den renaste diamanten graderas som "Flawless" (FL) eller luppren, medan den längst ner på den skalan hör till gruppen "Included" (i3) med tydliga och synliga inneslutningar. Du kanske har hört talas om beteckningarna "vs" (very small inklusions) och "si" (small inclusions), vilka är vanligt förekommande inom svensk handel. Idag är det mer accepterat och utbrett med diamanter som har tydliga inneslutningar och det har till och med blivit trendigt. Något som betecknas som "salt & peppar" är egentligen en diamant med väldigt många inneslutningar där du med blotta ögat kan se bland annat kolbitar och annat inuti stenen. Dessa diamanter är uppskattade bland annat för att de är unika, personliga och inte en sten är en annan exakt lik.
  
  
  
  
• Colour: Färg, kort och gott. Här finns oändligt mycket att skriva och jag ska fatta mig så kort jag kan. Mest vanligt förekommande diamanter i daglig svensk handel klassas som färglösa eller vita, men de finns också en mängd andra variationer. Vissa mer sällsynta än andra. De vita diamanterna graderas av GIA i en skala där helt färglös ligger högs upp (D) och en vit nyans med gul ton (Z) längst ner. I Sverige är det förhållandevis vanligt att stöta på färgen som traditionellt kallas "wesselton" (w) eller vit, vilken motsvarar "H" på GIA:s skala.
  
  
  
  Det finns även så kallade "fancy colours" som innebär att de kan ha alla regnbågens färger, utöver vit. Endast en diamant på 10.000 räknas som "fancy" och har en naturlig färg, vilket gör att dessa är oerhört sällsynta, mycket eftertraktade och de har således ett betydligt högre värde. Dessa graderas alltså inte på samma sätt som de vita diamanterna. En sk "fancy yellow" (gul) ska inte förväxlas med en enligt GIA graderad vit diamant med gulton (Y-Z).
  
  Näst intill alla färgade diamanter på marknaden är behandlade. Text från vår leverantör;
  
  "Naturligt färgade (Fancy) diamanter är extremt sällsynta att finna i moder jord och därmed dyra. Diamanter som fått sin färg i laboratorium är i sig naturliga Diamanter. Människan har skapat önskad färg med hjälp av elektronisk stråle och högt tryck. Denna process är i själva verket en mekanisk simulering av diamantens skapelse i naturen.
  
  Två anledningar till att en del diamanter har färg:
  1. Kemiska oregelbundenheter. När diamanter formas i naturen kommer atomer av kemiska element, främst bor och kväve, att ersätta en del kolatomer. Detta leder till skapelsen av färgcentra i diamanter.
  2. Icke perfekt struktur. Ibland när diamanter utsätts för högt tryck i naturen, ändras diamaners kristallstruktur på en del ställen. Avståndet mellan atomerna minskar och sådana diamanter är ofta färgade.
  Vitt ljus innehåller alla regnbågens färger. När vitt ljus når en slipad diamant kommer en del färger att absorberas medan resterande reflekteras tillbaks till ögat och vi se färg hos diamanten.
  
  Diamanter har formats ca 200 km under jordytan. Denna process sker inte under full kontroll. I labbet har vi full kontroll. Vi kan påverka färgen på naturliga diamanter i ett lab med hjälp av rätt tryck, temperatur och tid. För att få det höga trycket utsätter vi diamanter för en högenergistråle med elektroner vilka skapas av en accelerator. Processen är helt säker. Liknande process används vid förpackningar av mat.
  
  Alla diamanter har potential att få andra färger oavsett diamanters renhet. Vilket ljus som helst med färg kan ändras till en starkare färg. En ljusblå diamant kan i labbet bli mörkblå. En mörkblå sten kan dock inte bli ljusblå. En del färger kan ändras till en ny färg ex vis blå till gul, gul till grön, blå till röd. Alla färger kan bli svarta..... Rosa är mycket sällsynt både i naturen och labbet".
  
  En berömd naturligt färgad diamant som många känner till är Hope-diamanten som har en sällsynt vacker blå färg och en imponerande vikt av 45,52 carat (9,104 gram). Detta fynd påträffades i Indien på 1600-talet och den väderas idag till någonstans omkring 250-350 miljoner USD.
  
  
  
  Något som har blivit populärt är naturfärgade diamanter som går i champagne- och kaffebruna toner. Detta är alltså inte detsamma som vit eller fancy. De naturfärgade diamanterna är mer vanligt förekommande än vita och är således inte lika högt värderade. Det innebär att det kan vara lättare att hitta en större naturfärgad diamant inom budget om du jämför med en vit. Det kan vara oerhört vackert och effektfullt att till exempel ha en champagne eller kaffefärgad diamant som centersten och mindre vita briljanter på sidorna i en ring. Det är dock mer och mer sällsynt med en riktigt djup conjaksbrun färg (c8) som du ser illustrerad här nedan.
  
  
  
  
  Jag hoppas att detta gav dig något och tilläggas bör att det finns massor av ytterligare information om diamanter, utöver det som berörts i min text. Sök gärna info hos exempelvis GIA, där finns massa spännande läsning. Utöver min egen kunskap kommer informationen på denna sida bl a från GIA (Gemological Institute of America), SGR (Sveriges Gemmologiska Riksförening) samt Edwardsons Diamanter & Gemma. Läs också om diamanter och annat på Guldsmedsmästarnas Riksförenings hemsida.